Narsisseja.

Divertikulos

Divertikulos (fickbildning i tarmen) innebär att det inre trycket i tarmen gör att tarmens slemhinna buktar utåt genom muskellagret och bildar fickor (divertiklar) i tarmväggen. När det förekommer tiotals divertiklar talar vi om divertikulos. Om divertiklarna sedan inflammeras talar vi om divertikulit.

Divertiklarna bildas oftast långsamt, över flera år. En tendens till förstoppningar, övervikt, rökning och lågt fiberinnehåll i kosten samt sparsamt med motion är faktorer som ökar risken för divertikelbildning. Av dem som är över medelåldern har upp till hälften divertikulos eller divertiklar. Magont på vänster sida kan vara ett tecken på inflammation i divertiklarna, dvs. divertikulit.

De flesta har symptomfri divertikulos. Cirka en femtedel av dem som har divertikulos får symptom som förstoppning, svullen mage, gasbesvär och magont, och dessa blir ofta lindrigare efter att de haft avföring. Symptomen liknar alltså mycket symptomen för IBS, dvs. irritabel tarm. Det är förstår möjligt att patienten samtidigt har både divertikulit och IBS.

Divertiklarna kan leda till mycket rikliga blödningar, kronisk smärta och strikturer. Diagnosen ställs med hjälp av symptomatologi och kan bekräftas med en avbildningsundersökning. En diagnostisk avbildning är inte nödvändig i alla fall men behövs särskilt om det rör sig om allvarliga symptom och om inflammationsvärdena är höga för första gången.